Kovacic och kalkonerna

Arkitekturupproret är en folkrörelse som började som en grupp på Facebook 2014, med inspiration främst från grupperna Nyproduktion i klassisk tradition och brittiska Architectural Revival. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt och upproret har nu fler än 28 000 följare i huvudgruppen och ytterligare många tusen i systergrupperna på Facebook.

Ett av sätten för Arkitekturupproret att uppmärksamma att vi lever i allt fulare städer är att dela ut Kasper Kalkon-priset för årets fulaste nybyggnation i Sverige. Namnet på priset kommer från det i arkitekt/byggherrar/kommunala tjänstemän och politikers ögon prestigefyllda arkitekturpriset Kasper Salin-priset, som delas ut av Sveriges Arkitekter. Det är osäkert om Kasper Salin själv skulle uppskattat den arkitektur som prisas till minne av hans namn.

Karlshamns stadsarkitekt Emina Kovacic (arkitekt SAR/MSA) uttalar sig i ett blogginlägg för Sveriges Arkitekter om Kasper Kalkon-priset och hur hon tycker att det är ett oseriöst och humorbefriat sätt att bjuda in till dialog om hur arkitekturen i Sverige bör se ut. Hon tjatar också om detta med ”vår tids arkitektur” (det finns mycket att säga om detta) och att vi egentligen inte kan påverka hur den ser ut. Det är dock fel. Det finns inga naturlagar i vårt samhälle. Alla förändringar är upp till oss själva.

Arkitekten och vice ordföranden i Arkitekturupproret Albert Svensson svarar Kovacic, dels i en kommentar i blogginlägget, med svar av Kovacic, dels på Arkitekturupprorets hemsida, med fler intressanta länkar. Se båda sidorna.

Kovacics blogginlägg

Svenssons svar

Arkitekt Albert – det går att bygga tidlösa och vackra hus

 

Förra årets vinnare av Kasper Kalkon-priset är en fruktansvärd skapelse, vilken är en förolämpning av mänskligheten inte bara i egenskap av ful byggnad utan också för att den byggts av Uppsala universitet (bildning och eftertanke någon?) och placerats i en historisk miljö, som nu är ett minne blott. Jag har bott i samma kvarter, flyttade ett par år före de påbörjade byggandet och jag kan liksom inte föreställa mig denna låda där. Ett annat nybyggt hus i universitetets regi hade redan förstört omgivningen, inklusive det nya hus där jag bodde, men de byggnaderna är i princip neutrala och nästan fina i jämförelse med det senaste.

Nomineringen lyder: ” ‘Segerstedthuset i Uppsala nomineras inte bara för att det ser ut som en korsning mellan en finlandsfärja och en tjock-TV, utan också för att huset förstör en hel miljö mellan botaniska trädgården och slottet i stan.’ ”.

Annonser
Det här inlägget postades i Arkitektur, Ett hus, Händelse, Kulturarv, Landskap, Politik, Sandlådearkitektur, Utmärkelse. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s