Sköna söndag

Igår var en trevlig dag! Turen gick till Ronneby för att i sista minuten se en liten men fin utställning om ett medeltida skeppsvrak i Ronneby skärgård på Kulturcentrum. 1495 förliste det danska örlogsskeppet ”Gribshunden”, kung Hans ”flaggskepp”, i ”Egesund” utanför ”Rotneby”. På 1970-talet upptäckte sportdykarsällskapet Doppingarna i Ronneby ett vrak strax norr om Stora Ekön, vilket med stor sannolikhet är Gribshunden eller ”Griffen”, som hon också kallades. Sedan några år tillbaka har marinarkeologer undersökt vraket, vilket är det mest spektakulära fyndet från Blekinges drygt 600-åriga dansktid.

Gribshunden_mail-webb

Akvarell, 1500-tal. Föreställer inte Gribshunden.

En omfattande eldsvåda ska, enligt anteckningar från överlevande, brutit ut ombord på Gribshunden när man passerade Ronneby, vilket tvingade besättningen att fly i all hast, men många omkom naturligtvis. Man var på väg till Kalmar i unionsärenden.

Utställningen berättade om skeppet och visade en hel del mindre fynd av olika slag, nötkreatursben, knapp, krukskärva, tegelsten, delar av en brynja samt ett ankarspel och ett flertal ”relingsstycken”. Tyvärr utan kanoner, det var stödet i trä, det som i senare tid utvecklades till en ”lavett”, som hade klarat sig. Man berättade också litet om Ronneby/Rotneby under medeltiden, visade diverse vardagsföremål för jordbruk, fiske och hushåll och andra medeltida fynd som gjorts i Blekinge. Som karlskronit men uppvuxen i Lyckeby-trakten, var det smått fascinerande att se fynd från Lyckå slottsruin, som jag besökt och fantiserat om som barn. T.ex. fanns det en nästan hel kruka, en sko och en hjälm i järn därifrån…

Efter ett besök på museum brukar magen kurra och vi styrde stegen mot Brunnsparken. I BTH:s f.d. kårhus ligger nu Café Mandeltårtan, med utsikt över Ronnebyån och Brunnsparken. Kaféet gjorde oss inte besvikna. Ska jag vara ärlig blev jag mycket imponerad, både av förplägnad och miljö. Jag går själv och drömmer om att öppna kafé i framtiden och vad gäller typ av lokal och inredning stämmer Mandeltårtans form med mina egna planer, även när det kommer till riktigt små detaljer. Det gjorde mig glad, att det finns människor med samma smak som jag, i lilla Blekinge. 

s_IMG_1097

En av sittplatserna på Café Mandeltårtan – här finns många rum, många olika möbler, tapeter i olika färger…

På kvällen blev det biografbesök, i Karlskrona. Trots dåliga recensioner och missnöjda skådespelare ville jag ändå se filmatiseringen av Maria Langs ”Mördaren ljuger inte ensam” som hade premiär i fredags. Jag tycker mycket om gamla pusseldeckare, fast de Lang-deckare jag läst har faktiskt mest irriterat mig. Det som lockade mig nu var förhoppningen om 1950-talets vackra miljöer, hus, interiörer och kläder… Jag blev inte besviken. Jag blev heller inte besviken, varken på film eller miljö, av ”Hitchcock” med Anthony Hopkins och Helen Mirren. Den handlar om Alfred Hitchock och hans hustru och den långa vägen till inspelningen av mästerverket ”Psycho”. Jag ser också framemot filmen om Monica Zetterlund samt filmatiseringen av Klas Östergrens roman ”Gentlemen”, som utspelar sig i Stockholm under 1960-70-talet.

Mordaren-ljuger-inte-ensam

Jag tänker dock läsa boken, gärna en utgåva med detta omslag, i hopp om att den ändå är bättre än filmen. Tänk att så mycket var bättre förr; skolväsendet, husen, försvaret, etiketten, bokomslagen…

Annonser
Det här inlägget postades i Allt möjligt, Kulturarv, Utflykt, Verksamhet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s