När det går rätt till

Ibland känns det som om det bara är elände vad gäller insikt om respekten för och vården av gamla byggnader och platser. Men så är naturligtvis inte fallet. Det finns ju så många människor, både professionella och amatörer, som engagerar sig i våra kulturmiljöer, att vissa saker bara måste bli rätt.

Ett exempel på det är bevarandet av grindstugan vid Göholms herrgård utanför Ronneby. Stiftelsen Stina Werners fond, som äger fastigheterna, vill riva grindstugan och istället anlägga en parkering på platsen. Men Ronneby kommun, och Blekinge museum, säger nej till rivning och menar att grindstugan, belägen vid infarten till anläggningen, är en viktig del av helheten och av stort kulturhistoriskt värde. Det är av vikt att alla Göholms byggnader rustas och bevaras. Kulturlandskapet kring Göholm är av riksintresse och med den tidstypiska herrgårdsanläggningen en av landets mest värdefulla kulturmiljöer.

Det är mycket möjligt att verksamheten vid Göholms herrgård är i behov av en parkering, men det måste finnas plats för det någon annanstans. Att riva en byggnad som, precis som kommunen och muséet säger, är en del av en helhet och en så tidstypisk del av en dåtida verksamhet, förmodligen i restaureringsbehov men i gott skick och därmed funktionsduglig för ett nytt syfte, är inte acceptabelt.

bengtbloggenGöholms herrgård

 

På samma sätt satte Blekinge länsstyrelse stopp för en förfulning av Gamla Brunnskontoret i Brunnsparken i Ronneby. Företaget Trädgård & Design ville sätta upp en reklambanderoll på Brunnskontorets fasad men länsstyrelsen, och Ronneby kommun, nekade företaget detta med hänvisning till att det skulle inverka på de kulturhistoriska värdena. Brunnskontoret är skyddat inom byggnadsminnet Ronneby Brunnspark sedan 1996. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot de skyddsbestämmelser som gäller, men bara om det föreligger särskilda skäl och det gör det inte i det här fallet.

Länsstyrelsen har dessutom, tillsammans med kommunen, tagit fram ett skyltprogram för Brunnsparken, som ger direktiv om hur entréskyltar, husskyltar, vägvisarskyltar, företagsskyltar och informationsskyltar ska utformas. Detta för att ge ett enhetligt intryck och för att bibehålla och stärka värdena i parken. Något annat är egentligen inte att tänka på – föreställ er hur det skulle se ut om det var en väldig blandning av skyltar i en miljö som ursprungligen säkerligen varit enhetlig. Usch!

333021_10150982421311555_245966440_oHembygdsparken i Boarp, Båstad – inte en särskilt trevlig vy…

 

Ett annat exempel är Tulseboda Brunn i Kyrkhult, Olofström. 2007 köpte Måns Areskoug  den gamla restaurangbyggnaden för en krona av Olofströms kommun. Fastigheten hade då stått tom sedan 1990-talet och hotades av rivning då ingen ny verksamhet uppstod, trots flera ägarbyten de senaste 20 åren. Tulseboda Brunns- och Badhus AB bildades 1877 och restaurangbyggnaden uppfördes 1894. Brunnens glansperiod var 1900-1915. Tyvärr är  resterande byggnader rivna (BLT, Kristina Olsson).

Areskoug har nu restaurerat byggnaden och gett den liv igen. Här pågår undervisning i cirkuskonster, konserter, uthyrningar till privata tillställningar, loppmarknad och föredrag. Det finns plats för fler kontinuerliga och tillfälliga verksamheter och Areskoug hoppas att hans satsning på ett kulturhus ska bli till en självklar mötesplats för kyrkhultsborna och utsocknes besökare. Det hoppas jag också!

14

Tulseboda Brunn – en fröjd av spröjs

Annonser
Det här inlägget postades i Byggnadsvård, Ett hus, Kulturarv, Politik, Verksamhet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s