Järnspisar också!

Men för bövelen! Gamla järnspisar. Finns det inte värre problem i världen än så? Detta löjliga EU. Dessa kontraproduktiva påfund som förstör för människor. Gör något åt större miljöbovar och tänkt mer långsiktigt.

Läs mer här.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/nya-regler-for-utslapp-fran-vedeldning/

Reglerna för kaminer och pannor som eldas med pellets och ved ändras till sommaren. Anledningen är att utsläppen av rökgaser från vedeldning ska minskas. Du som redan har till exempel en vedspis eller kamin i byggnaden berörs inte av ändringarna.

De ändrade utsläppskraven gäller när du ska bygga nytt. De gäller också när vedspisar och kaminer ska sättas in i en byggnad där sådana inte funnits tidigare.

http://www.land.se/landkoll/nya-regler-stopp-for-gamla-vedspisar/

 

BLT tar upp frågan.

Att restaurera ett gammalt hus där eldstäderna rivits ut blir alltså betydligt svårare framöver. Och den som vill återanvända en vacker gammal järnkamin i ett nybyggt hus får alltså skynda sig, sedan är det stopp för återbruket. På så sätt skadar de nya reglerna arbetet med att hålla en del av vår kulturhistoria levande.

http://www.blt.se/ledare/lamna-de-gamla-jarnspisarna-i-fred/

Järnspisen i Lundby gamla prästgårds kök, Viby socken i Närke, renoverades under ett byggnadsvårdsläger 2013.

 

Hur var det nu… återbruk är väl bra? Hålla kulturarvet levande är väl bra? Slår jag ihop dessa faktum ger det mig dessutom en viss självförsörjning och förberedelse inför olika scenarier, av naturliga och mänskliga orsaker, där samhällsfunktioner fungerar sämre än vanligt. Det måste väl vara bra? Vi ska ju kunna klara oss själva i 72 timmar?

SvD skriver såhär.

Det finns också andra samhällsintressen att tänka på. Alldeles nyligen kom Försvarsberedningens rekommendationer för utformningen av det nya totalförsvaret. Målet är att Sverige ska kunna utstå allvarliga störningar i vitala samhällsfunktioner i händelse av krig eller annan ofärd. Försvarsberedningen menar att den enskilde medborgaren ska kunna klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från samhället.

Det lär bli en vecka med kall mat om Boverket får råda.

https://www.svd.se/hur-klarar-du-en-vecka-utan-el

 

Har du Facebook – gå med i gruppen ”Vedspisupproret” för att försöka ändra på detta påfund!

https://www.facebook.com/groups/168881020391832/

Annonser
Publicerat i Allt möjligt, Byggnadsvård, Detalj, Händelse, Kulturarv, Politik | Lämna en kommentar

Slit och släng

Just i denna stund byts det ut äldre, till synes friska fönsterbågar i trä i huset på Norra Smedjegatan 51 i Karlskrona. Vissa av dem verkar vara nyrenoverade. Varför händer detta? Det finns ett flertal äldre fastigheter i Karlskrona vars fönster har bytts ut, empiriskt sett helt i onödan. Det är ett faktum att äldre fönster generellt sett är av mycket god träkvalitet och att det genom regelbundet underhåll, renovering och försäkran om största möjliga tätning är fullgoda fönster för dagens levnadsstandard. Med innerbågar och extra energiglas finns det inget att klaga på. Ändå byts äldre fönster ut över hela vårt land i stor omfattning.

Just när fönster kommer på tal får Ulla något visst i blicken. Hon inleder ett invecklat resonemang om att det är husets ögon som vi både kan se ut och in igenom. Till slut landar hon i att fönster faktiskt skapar hela byggnaden och att det är något som är ”så jävla vackert” med gammalt glas.
– Ingen skulle ju köpa en svindyr Rembrandt för att sen skära ut ögonen i tavlan och ersätta dem med mindre ögon i plåt och giftig plast? Det är precis det som folk gör med sina hus när de byter ut gamla fönster.

https://www.faktum.se/ullas-kamp/

Ja, så här säger Ulla Skoog om onödiga fönsterbyten. Varför förstår inte fastighetsägare och kommuner detta? För det är väl kommuner som ger bygglov till fönsterbyte i fastigheter i detaljplanerat område? Hur kan man bevilja byte av äldre fönster och portar? Hur kan man vilja förstöra ett hus utseende och helhetsintrycket av en stadsmiljö? Hur kan man bevilja byte av äldre fönster mot något som inte ens ser exakt likadant ut och är tillverkat på samma sätt som det gamla? Läs igen vad Skoog säger, läs hela artikeln. Jag är lika bedrövad och panikslagen som hon är.

Anstår detta en världsarvsstad, Sveriges fjärde vackraste stad enligt många svenskar, ”en prydnad bland Sveriges städer, en stolt exponent för gustaviansk anda och klassicism” enligt Evert Taube? Ett hus mer eller mindre kanske någon tänker, men ett hus blir lätt flera. Det är redan för många.

Nej, vi måste börja vårda de äldre hus som finns i Karlskrona, ja i Blekinge, i hela vårt land. Hela världen är i behov av byggnadsvård. Vi måste vårda varenda detalj. Underhålla allt det som faktiskt går att underhålla, för det är det fina i kråksången med äldre byggnader, och byta delar endast vid extrema behov och då till något likvärdigt.

http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/

 

Smedjegatan 51. Dessa fönster är numera ett minne blott. Hoppas någon hann plocka upp dem ur containern och ge dem ett nytt liv i ett annat hus.

 

Borgmästarekajen. Här är ett annat hus i staden, som fått fönster jag inte vet om jag ska skratta eller gråta åt. Herregud.

Publicerat i Arkitektur, Byggnadsvård, Ett hus, Fasad, Händelse, Plan, Politik | Lämna en kommentar

Gott Nytt 2018!

Vid förra årets början skrev jag en längre text om mina förhoppningar inför 2017, vad gäller vårt svenska kulturarv, byggnadsvård, nybyggnationer och dylikt . Jag tror inte så mycket av det slog in. Vissa frågor förvärrades nog. Samtidigt verkar det som om något är på gång, att folk i allmänhet börjar få nog. Det är bra. Det bådar gott. Jag har förhoppningar om framtiden.

Något som inte förbättrades var ytan kring Karl XI på Stortorget i Karlskrona. Jag älskar sten men jag tycker inte att det passar där, på det sättet. Fy vad trist det ser ut. Det är nog ordet som ringar in min känsla och uppfattning – trist. Trist som i fantasilöst, uppgivet, enkelspårigt, okunnigt och slött. Ett hån mot dem som ansvarat för de vackra och fantasifulla planteringarna kring statyn i alla år. Är det något Karlskrona kommun gör bra är det parkplanteringar.

Tur att det finns gamla bilder jag kan titta på, till exempel nedanstående.

Gott Nytt År!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Adventskalenderläsning 22 december

Igår kom jag hem till Karlskrona för att fira jul och plockade fram en fin bok ur mina föräldrars bokhylla, nämligen ”På kryss med Ellinor – Stockholms Ström Sverige runt till Kosterfjorden” av Evert Taube. Jag slog upp avsnittet där de anlöper Karlskrona och där Taube beskriver hur han upplever staden nu när han besöker den för andra gången i sitt liv, hur stark och skön hon är. Boken gavs ut 1923 och har 79 fina teckningar av Kurt Jungstedt.

När jag i egenskap av etthundratjugotvåhundrasju, flottan i allmän tjänst, första gången såg Karlskrona och blev ställd inför krigsrätt, såsom den där med hela fem år överskridit anmälningstiden, gjorde staden på mig ett helt annat intryck än nu. Först och främst så var det vinter, slaskigt, grått och trist, för det andra var jag kär och flickan bodde i Stockholm, för de tredje kom jag nästan direkt från Sydamerika, där jag visserligen lärt mig att lyda med där jag även hunnit lära mig att kommendera. Tämligen obekant med Sveriges sjökrigshistoria såg jag icke i stadens arkitektur och i varvet med dess olika företeelser de uttryck för svenskt snille och dådkraft som jag nu ser, och om Karlskrona för den mobiliserade beväringsmannen av 1915 var ett vackert fängelse, så ter det sig nu för besättningen på ”Ellinor” som en prydnad bland Sveriges städer, en stolt exponent för gustaviansk anda och klassicism. Detta stadens tycke förhöjes av omgivningarna, som äro typiska för de sommargröna lövskogarnas bälte, uppvisande parker och lunder som leda tanken till antiken och till shakespeareansk poesi.

En löjtnant och en mariningenjör, för vilka Skepparen sprungit ärenden under världskriget, ställde sig nu kamratlikt till vår disposition som ciceroner på varvet och vi vallfärdade till Galjonsparken, där Styrman hänfördes! De donnor och gudomligheter som prytt den seglande svenska sjökrigsflottans olika enheter, stå här sida vid sida i en friluftshall av det enkla, eleganta gustavianska slaget, och platsen erbjuder en vacker utsikt över Karlskrona redd. En stjärnkonstellation på den svenska sjömaktens himmel – sinnebilder för dristigheten, tapperheten och äran och allehanda heroiska begrepp i en frodig, yster och vacker skulptur som livar fantasien och kärleken till antiken.

På kvällen den 14 hade vi en festmiddag ombord. Två löjtnanter samt fröknarna Andersson och Håkansson voro våra gäster. Musiken ljöd och dansen gick på backen tills det – naturligtvis – började regna.

Lättade ankar den 15 juli kl. 10,30, destinerade till Simrishamn. På redden låg H.M. ”Sverige”, ”Victoria” och ”Svea”. Kommendörkapten Jacobi, chef för u-båtarna, ropte an oss från ”Svea” när vi hälsande med flaggan passerade akter om örlogsmännen. Vi drejade bi och blevo bjudna på middag, men nödgades avstå på grund av den knappa tid som stod till buds för kringseglingen av södra Sverige.

(Taube, s. 81f)

Publicerat i Kulturarv, Litteratur | Lämna en kommentar

Adventskalenderläsning 18 december

I förrgår läste jag en liten skatt vid namn ”Blekingesägner om skogsnuvor, drakar, gastar m. m. samlade i Tvings socken av Per Edvin Sköld”, utgiven 1917.

Det finns mycket i skogarna häromkring som de flesta inte känner till…

Publicerat i Allt möjligt, Kulturarv, Litteratur | Lämna en kommentar

Adventskalenderläsning 9 december

Idag har jag läst några kapitel ur historien om stegmakaren Kroka-Bror’n från Jepps-Hoka, i de västblekingska skogsbygderna, nämligen boken ”Finns det varm pilsner i himmelen?” av Thommy Bergholts från 2006.

Jag hoppas också att det finns varm pilsner i himmelen, i alla fall skafferivarm. Kall öl smakar ju knappt något. Jordkällarsval kan dock vara lagom ibland, om det är en riktigt varm dag.

cof

Publicerat i Kulturarv, Litteratur | Lämna en kommentar

Adventskalenderläsning 1 december

En annorlunda adventskalender kan vara att läsa något utvalt varje dag fram till jul…

Till barnen kan du låna 24 bilderböcker, slå in och numrera dem eller förvara dem i en säck där en bok plockas upp slumpvis varje dag (fast vissa dagars läsning kan vara mer utvald). Läs högt för varandra ända fram till jul!

Till dig själv kan du låna 24 noveller, t.ex. från Novellix utgivning eller ta flera novellsamlingar med hem och vraka och välja ur dessa under adventstid.

Eller varför inte läsa en ny dikt varje dag i 24 dagar? Det hinner alla med, vuxna som barn.

Trevlig adventskalenderläsning önskar jag dig!

Det här läste jag igår…

Ett trettiotal sidor ur blekingen Ragnar Jändels självbiografiska berättelse ”Barndomstid” från 1936.

cof

Publicerat i Allt möjligt, Kulturarv, Litteratur | Lämna en kommentar