Kaminuppror

Som ni kanske har hört har Boverket backat vad gäller påhittet om förbud att installera antika vedspisar i hus där sådana aldrig har funnits, på grund av eventuella miljö- och hälsorisker. Jag ska erkänna att jag missuppfattat delar av förslaget och trott att man automatiskt inkluderade de antika vedkaminerna av gjutjärn, både i det ursprungliga förslaget och således i det nya förslaget. Så var det tydligen inte. Kaminerna är inte undantagna i det nya förslaget. Konstigt och tragiskt.

Antika kaminer har inte exakt samma funktion som en vedspis men nästintill och är ett minst lika viktigt kulturarv. Här i norra Bohuslän, där jag numera bor, är norska kaminer vanliga, vilka ser ut på sitt sätt, och det vore ju synd om de kaminer som hamnat i Sverige för över hundra år sedan inte ska kunna användas i yngre hus.

Nu gäller det därmed att tillstyrka det nya förslaget om att undanta antika vedspisar från installationsförbudet OCH påpeka att de antika gjutjärnskaminerna också borde ingå i detta undantag.

Facebookgruppen ”Vedspisupproret”, som arbetat hårt och målmedvetet för att rädda vedspisarna har skrivit ett svar, med synpunkter, till Boverkets remiss. Skriv ett svar till Boverket du också, om du håller med mig! Utgå gärna från Vedspisupprorets svar som mall. Senast den 9 augusti måste det vara Boverket tillhanda (ja, tyvärr är jag sen med denna information).

 

Nedan följer svaret från Vedspisupproret, så som det är skrivet på Facebooksidan.

 

Vedspisupprorets svar och synpunkter på Boverkets remiss blev så här :
.
.
”Svar till rapport Kompletterande utredning av konsekvenser till Boverkets föreskrifter (2017:5) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6), dnr: 7894/2018
.
Svar till remiss@boverket.se
.
Datum 22/7 2019
.
Remisslämnare: Vedspisupproret
.
Kontaktperson
Bengt Nikander
.
E-postadress
nikanderbengt@gmail.com
.
Adress
Snavlunda Kvarn 110
69494 Vretstorp
.
.
Vedspisupproret tillstyrker med kommentar den kompletterande utredningen av konsekvenser till Boverkets föreskrifter (2017:5) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6), dnr:7894/2018.
.
.

Motivering.
.
De konsekvensbeskrivningar som Boverket anför när det gäller vedspisar stämmer väl överens med Vedspisupprorets erfarenhet och uppfattning.
Förslaget att undanta vedspisar, tillstyrks av Vedspisupproret med följande tillägg:
.
De konsekvenser som Boverket framför när det gäller vedspisar är närmast identiska för antika vedkaminer.
Med antika kaminer avser Vedspisupproret vedkaminer tillverkade i gjutjärn fram till 1945.
.
På grund av att de inte alls installeras i samma omfattning som moderna braskaminer i plåt utgör de inget miljöproblem som motiverar krångliga regler.
.
Norska Sintef’s test visar också att antika kaminer har oväntat bra prestanda även efter hundra år.
.
Hur bra moderna kaminer är efter exempelvis 5 år vet ingen, eftersom Energimyndighetens test av kaminer utfördes på ett mycket begränsat sätt. Detta test hade för övrigt ingen antik kamin med som testobjekt.
.
Att antika vedkaminer anses tillhöra gruppen braskaminer och vars främsta syfte anses vara att alstra värme behöver inte utgöra ett hinder för att även undanta dessa.
.
Att undanta antika vedkaminer blir heller inte en fråga om något generellt undantag för begagnande rumsvärmare, utan enbart att en liten del av antalet braskaminer undantas.
.
.
Vedspisupproret tillstyrker Boverkets förslag att undanta vedspisarna men anser att även antika gjutjärnskaminer tillverkade fram till 1945 bör undantas av följande skäl:
.
1) Antalet antika kaminer som installeras är mycket litet jämfört med moderna braskaminer. Miljönyttan med en skärpning av reglerna är ringa och motsvarar inte administrativa kostnader för myndigheter och enskilda.
.
2) Att undanta antika kaminer kommer att öka förutsättningarna för att de kommer att bevaras.
.
3) Ett undantag möjliggör för enskilda att kunna installera en fossilfri nödvärmare, för situationer när den ordinarie värmekällan inte fungerar, för en lägre kostnad och ökar landets förmåga att klara kriser.
.
4) Ett undantag skulle öka motiveringen för människor att underhålla och renovera sina antika kaminer, och bevara dem för framtiden, eftersom möjligheten att eventuellt kunna sälja dem ökar.
.
5) Antika kaminer som räddas från gamla hus som rivs skulle få större möjligheter att räddas för eftervärlden.
.
6) Antika kaminer har testats i Norge av Sintef och fick oväntat bra testresultat.
.
7) De antika kaminerna som installeras utgör en så liten del av marknadsvolymen att Svenska Brasvärmeföreningens försäljning av nya braskaminer inte kommer att minska med någon betydande omfattning.
.
8) Ett undantag för antika kaminer skulle också underlätta anskaffningen av reservdelar till historiskt betydelsefulla kaminer för bevarande för framtiden. Anledningen är att Brasvärmeföreningens medlemsföretag idag inte får sälja reservdelar till kaminer äldre än 30 år om de inte omfattas av ett undantag.
.
.
För Vedspisupproret
.
( Undertecknat med Anns, Bengts och Mickes namn och
namnunderskrifter)
……………. …………….. ………………
.
_______________________
.
Det var Vedspisupprorets svar och om ni medlemmar vill skriva själva och har synpunkter på Boverkets förslag så går det givetvis bra också.
.
Fram till 9:e August går det att komma med synpunkter på Boverkets kompletterande utredning om vedspisarna.
.
Boverket föreslår alltså att reglerna för vedspisarna tas bort och att de får fortsatt undantag.
.
https://www.boverket.se/…/boverket-foreslar-att-regler-for…/
.
De uppgifter som bör stå om man vill komma med synpunkter till Boverket kan ni se i början av vårt svar , men då ändra namn, adress osv.
(Byt ut Datum, Remisslämnare, Kontaktperson, E-postadress och Adress till ert eget)
.
Sedan kan ni skriva vilka synpunkter ni har på Boverkets förslag. Om ni tillstyrker eller inte, samt om ni t.ex tillstyrker med kommentar.
(Man kan tillstyrka, eller tillstyrka med kommentar).
.
Vedspisupproret tillstyrkte Boverkets förslag, men med kommentar.
Kommentaren i vårt fall var att Vedspisupproret anser att även antika vedkaminer bör få samma undantag som vedspisarna föreslås att få.
.
Man kan även läsa om hur man svarar här:
.
https://www.boverket.se/…/remiss-forslag-till-andring-av-b…/
.
.
Om ni vill skriva eget remissvar ska alltså dessa uppgifter vara med i ert mail till Boverket:
.
Svar till rapport Kompletterande utredning av konsekvenser till Boverkets föreskrifter (2017:5) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6), dnr: 7894/2018
.
Svar mailas till remiss@boverket.se
.
Datum (när ni skriver)
.
Remisslämnare (ert namn)
.
Organisation ( hoppa över)
.
Kontaktperson (ert namn)
.
E-postadress (er e-postadress)
.
Adress (er adress)
.

Kommentar/Motivering
(Skriv om ni tillstyrker, eller inte tillstyrker, Boverkets förslag, och det kan även ske med kommentar.)

Publicerat i Allt möjligt, Byggnadsvård, Detalj, Kulturarv, Politik | Lämna en kommentar

Maj vare välkommen

Publicerat i Allt möjligt, Kulturarv | Lämna en kommentar

Svensk jul

Åh, detta tjat om det svenska som något icke-existerande. Lägg av.

Läs detta på Projekt Allmogen.

Läs också mitt några år gamla inlägg om vilken tomte jag tror på, om någon missat det. I detta inlägg skriver jag att jag inte läst den här boken, men nu har jag det och den var intressant. I förlagstexten påstås att ”jultomten” var från Turkiet, vilket alltså inte stämmer, men i boken problematiseras detta och reds ut, liksom mycket annat. Det hela är krångligare och mer spännande än ni kan tro!

Läs också denna beskrivning av hur julen kunde firas på Sturkö, i Karlskrona skärgård, under 1850-talet.

Glad andra advent!

 

Blekinge museum BLM 8416

Trädet uppges vara tillverkat på 1830-talet och kommer från Medelstads härad. Inköpt från Slöjdmagasinet i Karlskrona år 1915.

 

Publicerat i Allt möjligt, Kulturarv, Politik | Lämna en kommentar

Äppel päppel piron paron

Det som växer i våra trädgårdar är också ett kulturarv! Här tipsar jag om en föreläsning om äldre sorter av äpplen och päron som växer i blekingska trädgårdar. Gå dit!

Publicerat i Allt möjligt, Kulturarv, Landskap | Lämna en kommentar

Hemma hos

Det här TV-programmet kan bli intressant… särskilt om man samtidigt får se vad för hus arkitekterna ritar till andra. Vilken typ av hus bor de i, klassisk arkitektur eller någon form av låda? Vad gör de för kvalitativa materialval? Har de långsiktigt tänkande kring hållbar form? Ja, frågorna kan bli många.

https://www.svt.se/hemma-hos-arkitekten/

Publicerat i Arkitektur, Nytt OCH vackert, Sandlådearkitektur, Tv/Radio/Film | Lämna en kommentar

En galning

I en intervju i Dagens Industri säger Gert Wingårdh att svensk arkitektur bara blir bättre och bättre. Han tycker dock att bevarandet är för starkt och att byggnader som rivs efter endast 15 år ger dynamik åt staden. “Stjärnarkitekten” med den folkliga framtoningen visar härmed samma skrämmande folkförakt och brist på respekt för kulturarv, miljö och mänskliga värden som sina föregångare Le Corbusier, Gregor Paulson och Hjalmar Mehr, vilkas envetna insatser ledde till den ofattbart omfattande och brutala rivnings- och förfulningsvågen under 1960- och 70-talen.”

Ja så inleds Arkitekturupprorets kommentarer till DI:s intervju med Wingårdh där han häver ur sig de mest hiskeliga tankar. Hur Karlskrona kommun och andra runtom i vårt land gång på gång kan anlita den här mannen och hans arkitektfirma är för mig oförståeligt. Fy f*n.

Det här med att ens komma på tanken att riva äldre hus ”i onödan”, sådana hus folk tycker om och som förgyller en stad med sina charm, sin arkitektur, sin historia är oerhört tragiskt för de blir ju inte fler till antalet, utan färre. De försvinner ibland utan att en människa beslutar om rivning. Hör upp med detta och ta hand om husen istället, så kan de står ett par hundra år till, minst. Det är de äldre husen flest människor tycker om.

Samtidigt uttalar Wingårdh helt motsatta ståndpunkter i andra sammanhang. Hur ska han ha det?

 

Publicerat i Arkitektur, Byggnadsvård, Kulturarv, Politik, Projekt, Sandlådearkitektur | Lämna en kommentar

Hållbarhet, ändamålsenlighet och skönhet

Ni har väl inte missat andra säsongen av P1:s program ”Husesyn” med Ulla Skoog och Stephan Fickler, den förra byggnadsvårdsintresserad skådespelerska, den senare bebyggelseantikvarie verksam i Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Andra omgången handlar mycket om de hållbara och människo- och miljövänliga materialen, som används av vissa och ratas av andra. I programmen besöker de det sönderrenoverade Bohuslän, bra och dåliga nybyggen, oförståeliga rivningar och så påminner Skoog oss om de viktiga fönstren…

Har du inte hört första säsongen finns den kvar att lyssna på.

Lyssna HÄR.

 

Lindbergs prästgård från 1844 ansågs vara Hallands bäst bevarade prästgård men idag finns inget kvar av den. Hör mer om detta kulturarvsmord i avsnittet ”Huset som försvann”.

Ulf Oxbratts giftfria hus, vilket Skoog och Fickler besöker i avsnittet ”En god hantverkare”.

 

Publicerat i Allt möjligt, Arkitektur, Byggnadsvård, Detalj, Ett hus, Fasad, Kulturarv, Nytt OCH vackert, Politik, Projekt, Sandlådearkitektur, Tv/Radio/Film | Lämna en kommentar